Så underbart söt...
Kramar Din Matte
Till Nina
Saknaden
Gäster...
Flytten trivdes varken jag eller James med, James blev av med sin trädgård och jag med för den delen - och balkong är ju inte samma sak, och dessutom var James höjdrädd, så det var inte bra med en glasad balkong, James satt oftast på balkongdörrskarmen, eller som mest alldeles intill för att kunna ligga i solen, om den tittade fram. I och med flytten blev det kortare resväg till jobbet och mindre att städa, fast det inte var anledningen att flytta. Jag trodde jag skulle få mer tid över för mig själv och James och vi skulle gå dagliga promenader runt Trekantssjön....ja, så blev det ju inte precis. Jag tycker jag har mindre och mindre tid för mig själv.... för varje år som går.
Nu när städningen är över för denna gång så är det med mycket vemod det har skett, då många spår av James har städats bort. Alla pellets som han kunde få i öronpälsen och drälla runt hela lägenheten och så förståss hans päls som låg i små välordnade tussar. Sprang man för att svara i telefon kunde "en tuss" rulla ut från under en byrå el. dylikt, nu är dom borta, i alla fall dom största - uppätna av dammsugaren - så det är med ett visst vemod jag känt mig tvungen att städa idag.
Letade efter en bild på James i albumen, men det verkar vara välstädat där också - Shirin har du tagit ut alla till dig själv,? det var många tomma plast fickor såg jag?&%¤#%&
Hittade till sist denna...... på lilla Gose.
Hur kan jag?
Min rapport...
Minnen...
När vi var sex månader gamla flyttade min tvillingbror och jag till Johannesburg, Sydafrika, med Mamma och Pappa. Varför vi hamnade i tidningen vet jag inte .....men flytten var i alla fall en början på många andra härliga resor världen runt.
Djursjukhuset på tv
Årtal saknas inte!
11 December 1944
Hur kreditvärdig är du?
....vet inte i dagens läge - kan ju bli arbetslös imorgon, utan förvarning, som så många andra!! å då faller korthuset PLADASK!
James....
.........och e-mailen, ja den kan vänta..............
Städningen idag har fått mig att öppna upp en låda med foton från förr... och som damp ner före jul, och stått här på köksbänken sedan dess. Det är min Mosters dotter, min "amerikanska" kusin som nyligen flyttat till Florida och ville rensa ut i sina och sina skåp.
Om man, som jag just nu, hittat ett foto på min mamma från 1951 (som jag aldrig sett förut) och en inbjudan till bröllop mellan mina föräldrar... ja då får allt annat vänta! Tycker Ni inte det?
...min morfar gick bort innan min mamma gifte sig... om Ni undrar varför det står MRS inbjuder. Men varför står det inget årtal?.. hmmm....dom träffades i Rio de Janeiro, på Copacabana (en berömd strand, ej att förväxlas med stranden i Magaluf eller Palma Nova eller Gran Canaria -ok!), så på nästa foto står det: Gene in Fenwick (döpt till Geneva - min mamsen) 1951 - så då var det väl det året de gifte sig, annars skulle hon inte ha varit i USA - dom gifte sig i USA. Så här såg min vackra mamsen ut då!
Jag är nog ganska snabb...
Jag är nog ganska snabb när jag väl sätter igång. Kommit igång med städningen, rapporten och insorterandet av e-mail, men hur bra blir det om man gör tre saker på en gång = ingen av dom kommer att bli färdig idag! Har inget tålamod idag att hålla på med bara EN sak åt gången!! .... så jag tar en paus!
Sköna Söndag
Var ska jag börja idag:
Har en stor rapport som ska färdigställas idag - och jag har inte ens fått allt material som ska med... känner mig stressad över det!!
Jag måste städa. Jag vet att jag säger det ofta, men nu är det helt enkelt kaos här = dammråttorna anfaller snart!
Jag har över 500 e-mail i min postlåda som MÅSTE sorteras in. Jag vet att man kan lägga in "regler", men man måste ha tid över för att lägga in reglerna först!
Jag tror jag börjar med att skanna in en ny bild på James, kokar en kopp kaffe till och funderar vidare på "VAR SKA JAG BÖRJA"
Den här bilden måste vara MINST 9-10 år gammal - har jag nånsin ens haft en sådan soffgrupp?... tydligen!
Jag lovar matte...
och nej matte, det är inte jag som har fest.... jag är bara trött och vill att Ni ska gå och lägga er, klockan är ju snart 03.00
En vecka har gått..
Shirin har lånat min scanner så har ingen bild på James ikväll - om Ni inte har förmågan att se in i mitt hjärta!
Glad helg önskar vi !
En av de finaste...
Idag är det en vecka sedan James slutade tassa IRL här hemma.......... det är verkligen tomt och tyst!
Önskar mina få men trogna läsare en underbar fredag och helg!
Regniga dagar...
Det finns inget dåligt väder - bara dåliga kläder!
...och för den som inga kläder har, brukade regniga promenader sluta som på bilden nedan. James fick torkas av och sedan sitta på hallmattan ett litet tag "på tork" liksom..... Så här söt såg han ut då. 
Så fort man tog av honom handduken, sprang han som ett jehu genom hela huset och ruskade sig själv från topp till tå, igen och igen.......
Ett riktigt busfrö!
När vi bodde i villan älskade James att ta med något hem från sina promenader, oftast var det en grankotte eller en pinne. Bingo blev det om han hittade en vante - han vägrade alltid att släppa "sina fynd" och kunde ha dom i munnen i flera timmar om det behövdes - sedan gällde att försöka komma ut i den inhägnade trädgården så fort som möjligt för att gräva ner fyndet. Var det vintertid hittade han fantastiskt många fyndiga platser att "gömma" sina fynd på "inomhus". I trädgården "grävdes" allt ner i trädgårdsland och rabatter, eller bakom buskar.
En dag när jag påtade i rabbaten tog jag av mig mina arbetshandskar och la dem brevid mig - men när jag sedan skulle ha dom igen, en stund senare, ja då var den ena borta! Storpack inhandlades varje vår!
Här är det en vante som hittats och den ligger fortfarande nergrävd i trädgården! Får väl passa på nu, att säga SORRY till den som tappade den!
Lilla hjärtat - du är sååå saknad!
Nätadaptern till datorn är trasig
Our hero forever!
Tårarna har inte sinat än, och det kommer ta sin tid... men alla vackra minnen har sakteliga börjat "ta över" och vi är så tacksamma över att vi fått ha James som en del i våra egna korta liv! Han har förgyllt de senaste 10 åren som ingen annan hade kunnat göra!! Gose vi saknar dig så väldigt mycké....
I am the best and the most beautiful dog in the world! ....eller hur?
James har setts...
James Biroz Junior...
har lämnat oss idag.... den 6 Mars 2009.
James själ flög mot hararna, solen och det gröna gräset i himelen vid 14.10 tiden...
Det var väldigt fridfullt och stämningsfyllt......
James is for ever in our hearts!
Sista natten med James.....
James var ganska pigg när vi kom hem och han gjorde en liten springrunda i lägenheten som Shirin filmade. När ska man ORKA se på den, vet jag inte, men den kan vara rolig att ha när det värsta lagt sig om si så där 10 år!!
När vi kom hem skulle James få mat, han fick skagenröra, stekpannan med köttfärsåsrester och sin vanliga mat. Ett tag tittade han på alla skålarna,och såg villrådig ut: var ska jag börja typ..... :) Han åt upp skagenröran men orkade sedan inget mer och ligger nu helt däckade på min gamla fuskpälsklädda mockajacka på golvet.
Hans sista natt är här och nu! Snyft!
Flickvännens matte ringde ikväll...
James har fått choklad och skagenröra och ostbågar ikväll och vi har plockat fram hans första babyfilt som han ska få somna in på.
Redan nu känns det såååååå tomt - hur faan ska det bli imorgon och framöver. Fasar.....!
En sista önskan...
Imorgon bitti ska jag hänga en lapp på en port här i grannskapet - så här står det på den:
Till: min flickvän, som bor i denna port!
Jag, James, en svart/vit Cavalier King Charles, ska avlivas på fredag!!
Vill du gå en sista promenad med mig på torsdag kväll??
Ring XXXXXXXX
Avlivning
Det kom ett mail idag...
" Attention: James
Hello!
James I am very sorry to hear about your condition and the fact that you are leaving us. We will miss you a lot, and I have not forgotten our friendship, I was always on your side no matter what! We had our nice dinners and watched Scarface and Sharukh Khan movies together and do you remember when I used to give you showers and put Armani perfume on you and make your hair like Elvis?
I am sure you will meet a lof of your new friends up there, but do not forget that I am your best friend. I used to take you out in the nights for long walks and run with you, we had great fun, and do you remember when I used to drive the car and you used to sit in my lap and once when the police was passing by, you hid under my shirt!
...and do you remember that you used to help me chat with girls. I was not that confident then, so you would put in a little word for me!
Well I just wanted to say that I am crying and I thought I would write an e-mail to you, I hope someone will have time to translate it for you.
I love you!!!
Give my regards to the Dogfather! "
- skrivet av min son 23 år, och Shirin's bror....
så sött! - och för oss som känner Yamin så gör han allt på sitt eget sätt alltid ... men med ett genuint och stort hjärta, även om allt inte var enligt "regelboken" om hur man ska bete sig med hundar. De hade nog sin "egen" relation - och James var ALDRIG ledsen över att se Yamin, snarare "överglad" - så dom måste ha haft det super ihop! Det är först nu man förstår det! och det var löjligt att förfasa sig över att hunden satt vid vardagsrumsbordet och fick äta entrecote! - luktade 1 liter parfym, och var ute till sent på nätterna - inte rubbades hans sovrutin för det - dom hade nog hur kul som helst - men det förstår man först nu!
James har haft super duper kul med båda mina barn - och jag, fast jag är gammal, har också skämt bort honom, kastat boll i timmar, gått ut mitt i natten om det var vad han ville, gett honom kroppsmassage, och kliat honom över hela kroppen, speciellt där han själv inte kommer åt (ansikte bl a), legat på golvet med honom när han sover, och klappat honom över huvudet, tagit hem en lax och skagenröra wraps från kaféet - för det var hans favorit (han har nog varit en katt i tidiagre liv!).
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan honom... för han é ju fortfarande här... men när Shirin och jag dansade i vardagsrummet nyss - sa Shirin, förr i tiden ville han alltid vara med och dansa med oss, nu låg James i djup sömn, å ja, det är dags att "vår guldpojke" får dansa på molnen med andra hundar och harar - kanske träffa mormor och morfar oxå! Mormor älskade hundar.... hon väntar nog på James. Hoppas......
"Hjärtat" i vår familj!
Imorgon ska jag till vetrinären 08:30 i Täby, den enda veterinären James känner, eller som KÄNNER James, kanske man ska säga. Vetrinären ska kolla på den gamla hunden som fyllde 14år i december och hjälpa oss att förstå att det nog är dags för honom att fara till himlen snart. Han har följande krämpor:
- kissar inne (idag 2 ggr), inte värdigt för en hund som lärt sig att man inte får!
- har ett varande sår vid näsan/på mulen, nyser oavbrutet (nästan)
- blödande sår i mungipan/tandköttet (vet inte riktigt - man får ju aldrig kolla utan att bli attackerad, inte likt honom!),
- han blöder i baken, blir en liten stämpel i golvet varje gång han sätter sig = å han é INTE tik,
- han har blivit jätte smal, bara ben och skinn, förr vägde han 9 kilo, numera kan jag lyfta honom med en hand.
- han skakar och ibland ramlar han omkull, han har liksom inte koll på sina bakben, han halkar på parketten och kan oftast inte stå upprätt,
- han kan sitta och glo ner i mattan hur länge som helst, å kolla in i väggen och leta efter hiss öppningen som är precis brevid... eller i ett hörn här i lägenheten - oj man blir ju gråtfärdig när man ser det! Han är senil stackarn!
Ok, han har varit döv i 2-3 år, men det har gått bra ändå för vi uppfostrat honom med både tal och samtidig visuell kommando, men nu tror jag inte att han ser så värst mycket heller... grumligt i hans ögon!
Han heter James Biroz Junior (enligt födelsebeviset) men vi säger oftast Jamie eller Gose. Så här ser han ut:
Känner mig som en djur plågare när jag skriver allt detta, och att det dröjt så länge med att ge honom lite frid - men, och det var som vetrinären sa, man blir blind som ägare och klamrar sig fast vid de få tillfällen då han kan rusa genom lägenheten - hoppa över vattenpölar (han gillar inte att bli blöt om tassarna), han äter som en häst, nästan mer än någonsin (utan att ha mask - vi har avmaskat flera ggr och inte hittat ngn mask), så man hakar sig fast på alla "positiva saker". So tomorrow is dooms day - nää han ska inte avlivas imorgon, men vi ska få en utvärdering, och jag vet vad svaret kommer att bli.
Hur kan man då bestämma ett datum? När är man redo (ALDRIG!!!!!) - inte kul det här, inte alls!... men känner ändå att det måste ske snabbt - kanske redan denna vecka. Hur ska han då försvinna från denna värld - hemma hos oss så klart, i Shirins famn...hon har ju älskat honom till döds, och jag skaffade James till henne - fast jag också ville. Bestämde att vi skulle ha hund när JAG ville ha...för trodde att jag skulle mata och gå ut efter de första veckorna av "nyhet" var över - men näää - Shirin har älskat denna hund till döds, och ställt upp i ur och skur för honom.
En bild till på vår herre! - när han var som soligast!
Många utav de som man känner och tittar in hos dagligen på deras blogg har sina problem - skilsmässa, olycklig kärlek osv, vi har alla vår beskärda del av "olycka" - så vill med detta säga, problemen ser annorlunda ut, men i grund och botten är det spypåse och massa näsdukar som krävs till att börja med - å såsmåningom kommer man ut i andra änden på tunneln! :)) Minnena kan ingen ta ifrån oss - och dom ska man bevara livet ut - men inte gräma sig över, då mår man INTE bra. GÅ VIDARE....!! det kommer jag att göra - fast James är borta.. och inte skämmas över om jag bryter ut i en häftig gråtattack emellanåt!
